Han sa min älskade
Elvira
vill du be en bön för oss
Han la sin kind mot hennes
Hon kröp in uti hans famn
Han sa när gryningsljuset kommer
Ska vi mötas än en gång
Han smekte hennes lockar
Och han viskade hennes namn
Där stod sju små vita änglar
I ett gryningsljus och såg
Hur en löjtnant och hans älskade
La sitt öde i en våg
Deras kärlek var oändlig
Av en sort man sällan ser
Å sju små vita änglar
Sluter ögonen och ber
Några svalor flög mot himlen
När det första skottet föll
Han sa Herren må förlåta
För det var för kärleks skull
Han la an och gick i döden
Med en bön om att få se
Sin älskade Elvira snart
Han såg sju små änglar le
Där stod sju små vita änglar
I ett gryningsljus och såg
Hur en löjtnant och hans älskade
La sitt öde i en våg
Deras kärlek var oändlig
Av en sort man sällan ser
Å sju små vita änglar
Sluter ögonen och ber
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar